Kinofy

Placera.nu publicerade nyligen en aktieanalys av Kinnevik, författad av Fredrik von Schantz. Då Kinnevik är ett av mina större innahav läste jag artikeln med stort intresse och har några kommentarer. Rubriken ställer den ledande frågan "Är Kinnevik verkligen ett basval?" och det framgår relativt snart att skribenten inte tycker det. Enligt von Schantz kan Kinnevik inte mäta sig som grundbult i en portfölj på det sätt som han menar att Investor och Latour kan. I sak är hela artikeln och underliggande analys riktig och en del av de argument skribenten lägger fram instämmer jag i. Det är ett faktum att den internetbaserade klädkedjan Zalando och telekomoperatören Millicom utgör drygt halva portföljen och att ihopslagningen av Tele2 och Comhem kommer utgöra ytterligare drygt 20% av substansvärdet. Precis som von Schantz är inne på, är också Zalando ett renodlat tillväxt-case, med de fördelar och risker det för med sig, medan övriga stora innehav är stabila högutdelare, vilket

För att vara transparent och förhoppningsvis också inspirera dig som läser till att se över din egen portfölj, kommer här en innehavsredovisning av mina portföljer (samtliga konton inräknade). Allt anges som procent av det totalt investerade beloppet i aktier, omräknat till SEK. Observera att detta endast är tänkt som inspiration och underlag för att du som följer bloggen ska förstå vilken typ av investerare jag är. Det är inte en rekommendation om hur du själv ska utforma din portfölj. Innehav per den 2018-11-15 Investor A+B: 17,1% Kinnevik: 9,1% Nordea: 9,1 % Swedbank: 7,7% Industrivärden: 6,4% SEB: 6,4% Telia: 5,4% Skanska: 3,8% Castellum: 3,8% Öresund: 3,6% Tele2: 3,3% MTG: 2,9 % H&M: 2,7 % Nobina: 2,1% Novo Nordisk: 2,1 % NCC: 2% Ratos: 1,9% Axfood: 1,9% Betson: 1,8% Björn Borg: 1,7% Bonava: 1% Övriga innehav (< 1% av portföljvärdet per innehav): 2,7% Som synes fokuserar min investeringsstrategi på högutdelande aktier och investmentbolag. Invest

Fick en fråga om substansrabatt (eller substansvärdesrabatt om vi ska vara noggranna), ett ord som ofta nämns när man pratar om investmentbolag. Substansrabatt innebär helt enkelt att du köper aktien för ett pris som är lägre än det substantiella värdet, dvs att du får rabatt på substansen. Omvänt förhållande innebär en substanspremie. Frågan rörde varför detta överhuvudtaget är relevant. Om man köper och säljer till samma rabatt, spelar det väl i slutändan ingen roll - eller? Jo det gör ju det, främst av två anledningar! Den första anledningen är teoretisk. Om jag köper ett investmentbolag för 80 kr, vars underliggande innehav är värda 100 kr, får jag 20% rabatt (100-80=20). Skulle bolaget likvideras idag, dvs kvarvarande tillgångar delas ut till aktieägarna, skulle jag få ut mer värde än vad jag investerat, förutsatt att värderingen av de underliggande innehaven varit korrekt. Eftersom det dock inte är särskilt sannolikt att investmentbolag som Kinnevik, Investor och Industrivä

Vart är vi på väg? Ja, det känns lite som På Spåret, fast med brist på fyndiga ledtrådar när man tittar på börsgraferna och läser igenom nyhetsflöden och Twitter just nu. Det är svårt att utläsa någon tydlig trend och orosmoln finns det gott om. För bara någon dag sedan såg det ut som att vi skulle få en Brexit-lösning långt innan deadline i mars nästa år, men därefter har diverse utspel och avhopp bland de brittiska politikerna fått marknaderna att oroa sig igen. Min tanke om denna röra är att det lär fortsätta svänga, men bortsett från pundets värde och vissa bolag med mycket Storbritannien-närvaro (ex Handelsbanken och Nobia), lär effekterna för svenska investerare i regel bli små. Även i handelskriget mellan Kina och USA fortsätter det att svänga, som det så gärna gör när Trump är inblandad, med olika besked från dag till dag. Här vilar marknadernas fokus och förhoppningar om en lösning på G20-mötet som går av stapeln i Argentina den 30/11. Ett tydligt besked, helst om sänkta tul

Förra veckan rekylerade Stockholmsbörsen upp 4-5 %, vilket var väntat. En längre börsnedgång, om det nu är en sådan vi påbörjat, sker sällan i ett rakt fall nedåt, utan studsar uppåt längs med vägen. Detsamma gäller även mindre nedgångar, s.k. korrektioner som ofta sker i A, B, C-vågor, dvs nedgång, uppstuds, avslutande nedgång (totalt minst 10%, för att räknas som en regelrätt korrektion). Jag tror att det snarare är det sistnämnda vi ser just nu och att vi mycket väl kan tappa ett par procent under veckan och möjligen nästa vecka, men sedan kommer få se en stark avslutning på året. Fundamentalt gör oklarheterna kring status i det pågående handelskriget mellan USA och Kina att det blir en rätt svängig handel, beroende på vilka besked som basuneras (/twittras) ut för tillfället. Ju närmare kommande G20-möte vi kommer, desto mer lär fokus öka på chanserna att få till ett "eld upphör", när Donald Trump och Xi Jinping träffas i Argentina. Innan dess har vi mellanårsvalet i U