Aktivt eller passivt förvaltade fonder?
Jag håller just nu på att läsa den för alla börsintresserade människor (och många andra också, för den delen) snudd på obligatoriska boken "Tänka snabbt och långsamt" (Thinking fast and slow) av nobelpristagaren Daniel Kahneman. En del av boken berör den så kallade regressionen mot medelvärdet och bristen på precision i intuition och långsiktiga bedömningar av exempelvis ett företags utveckling.
Kortfattat kan man säga att ingen uthålligt kan prestera avsevärt mycket bättre eller sämre än genomsnittet, om det inte finns en exakt korrelation mellan personens talang och en ständig överavkastning. Med andra ord, olika investerare kan vara olika skickliga, men så vida ingen i 100% av fallen slår index (vilket ingen hittills har lyckats med!), kommer prestationen på sikt att röra sig mot genomsnittet, alltså index. Ett visst mått av skicklighet kan alltså vara inblandat, resten är ren tur - eller otur.
När Kahneman gjorde studier på förvaltare i New York fann han dock att inslaget av skicklighet på lång sikt var obefintligt. Förvaltarna presterade i snitt lika bra som att slå tärning, dvs korrelationskoefficienten var 0 mellan deras insats och sannolikheten att slå index. På samma sätt som sambandet mellan en persons IQ och hennes fyra sista siffror i telefonnumret inte har något som helst samband, fanns det alltså heller inget samband mellan en väl ansedd förvaltare och förmågan att uthålligt överprestera index. Ändå fick dessa förvaltare feta bonusar varje gång de, enligt Kahneman hade "haft tur" och gjort bra ifrån sig. Pengar som kom från de höga avgifter investerarna i fonden betalade.
Kahneman författade den något provocerande formeln:
Framgång = skicklighet + tur
Stor framgång = lite mer skicklighet, mycket tur
Vad säger då detta oss? Med risk för att raljera kan man lite förenklat säga att den tilltro finansbranschen gärna vill få oss att känna för dess förmåga och unika kunnande, i själva verket inte har något vetenskapligt bevis. Vissa förvaltare kommer alltid att vara skickligare än andra (det gäller f.ö. alla sammanhang där man jämför två eller flera aktörer), men ingen kommer uthålligt att kunna prestera bättre än genomsnittet.
Med detta i åtanke menar jag att aktivt förvaltade fonder (generellt och på lång sikt) är bortkastade pengar, om man inte kan förutse vilken fond och förvaltare som kommer lyckas bra nästa år och med det som grund hela tiden byta. Skulle man ha den förmågan kan man dock antagligen lika gärna välja sina egna aktier direkt istället. Dessutom är aktivt förvaltade fonder ofta förknippade med en relativt hög avgift, vilket gör att de redan i utgångsläget ligger efter index, då de inledningsvis måste "tjäna in" avgiften, innan de kan börja sikta in sig på att slå index.
Samtidigt presterar alternativet, passivt förvaltade fonder (dvs indexfonder) som.. tja, index. Avgifterna är ofta lägre än för de aktivt förvaltade fonderna, ibland t.o.m. 0%, men en indexfond kommer per definition aldrig gå varken bättre eller sämre än det index den följer.
Därför väljer jag i huvudsak istället ett tredje alternativ, investmentbolag. Jag ser dem som en form av aktivt förvaltade fonder men där man har ett antal teoretiska fördelar jämfört med en regelrätt fond:
- Eventuell substansrabatt.
- Man slipper risken att investerare gör insättningar och uttag i "fel" läge så att fonden tvingas sälja/köpa när det är ofördelaktigt.
- Maktpositioner och inflytande i många bolag.
- Generellt väldigt låga förvaltningskostnader.
Flera av de större investmentbolagen har också lyckats slå index regelbundet - under en längre tid och med större marginal än någon fond jag har hittat. Är det någon garanti för att det alltid kommer att vara så? Nej, absolut inte men ovan nämnda faktorer gör att möjligheterna att överprestera mot index, kontra risken ser mer aptitlig ut i några av de svenska investmentbolagen, än i de aktivt förvaltade fonderna. Därför utgör flera av dem grunden i min portfölj.
Nackdelen med investmentbolag är att de lider av maktsnedvridning, dvs att de är mer trögrörliga och har svårare att lämna ett bolag de har stort inflytande i, om det skulle börja gå åt skogen. Dessutom finns det marknader och sektorer det är svårt att få en bra exponering mot i investmentbolag och då kan det finnas all anledning att istället överväga en fond.
Hur tänker du kring aktivt/passivt förvaltade fonder?
Kortfattat kan man säga att ingen uthålligt kan prestera avsevärt mycket bättre eller sämre än genomsnittet, om det inte finns en exakt korrelation mellan personens talang och en ständig överavkastning. Med andra ord, olika investerare kan vara olika skickliga, men så vida ingen i 100% av fallen slår index (vilket ingen hittills har lyckats med!), kommer prestationen på sikt att röra sig mot genomsnittet, alltså index. Ett visst mått av skicklighet kan alltså vara inblandat, resten är ren tur - eller otur.
När Kahneman gjorde studier på förvaltare i New York fann han dock att inslaget av skicklighet på lång sikt var obefintligt. Förvaltarna presterade i snitt lika bra som att slå tärning, dvs korrelationskoefficienten var 0 mellan deras insats och sannolikheten att slå index. På samma sätt som sambandet mellan en persons IQ och hennes fyra sista siffror i telefonnumret inte har något som helst samband, fanns det alltså heller inget samband mellan en väl ansedd förvaltare och förmågan att uthålligt överprestera index. Ändå fick dessa förvaltare feta bonusar varje gång de, enligt Kahneman hade "haft tur" och gjort bra ifrån sig. Pengar som kom från de höga avgifter investerarna i fonden betalade.
Kahneman författade den något provocerande formeln:
Framgång = skicklighet + tur
Stor framgång = lite mer skicklighet, mycket tur
Vad säger då detta oss? Med risk för att raljera kan man lite förenklat säga att den tilltro finansbranschen gärna vill få oss att känna för dess förmåga och unika kunnande, i själva verket inte har något vetenskapligt bevis. Vissa förvaltare kommer alltid att vara skickligare än andra (det gäller f.ö. alla sammanhang där man jämför två eller flera aktörer), men ingen kommer uthålligt att kunna prestera bättre än genomsnittet.
Med detta i åtanke menar jag att aktivt förvaltade fonder (generellt och på lång sikt) är bortkastade pengar, om man inte kan förutse vilken fond och förvaltare som kommer lyckas bra nästa år och med det som grund hela tiden byta. Skulle man ha den förmågan kan man dock antagligen lika gärna välja sina egna aktier direkt istället. Dessutom är aktivt förvaltade fonder ofta förknippade med en relativt hög avgift, vilket gör att de redan i utgångsläget ligger efter index, då de inledningsvis måste "tjäna in" avgiften, innan de kan börja sikta in sig på att slå index.
Samtidigt presterar alternativet, passivt förvaltade fonder (dvs indexfonder) som.. tja, index. Avgifterna är ofta lägre än för de aktivt förvaltade fonderna, ibland t.o.m. 0%, men en indexfond kommer per definition aldrig gå varken bättre eller sämre än det index den följer.
Därför väljer jag i huvudsak istället ett tredje alternativ, investmentbolag. Jag ser dem som en form av aktivt förvaltade fonder men där man har ett antal teoretiska fördelar jämfört med en regelrätt fond:
- Eventuell substansrabatt.
- Man slipper risken att investerare gör insättningar och uttag i "fel" läge så att fonden tvingas sälja/köpa när det är ofördelaktigt.
- Maktpositioner och inflytande i många bolag.
- Generellt väldigt låga förvaltningskostnader.
Flera av de större investmentbolagen har också lyckats slå index regelbundet - under en längre tid och med större marginal än någon fond jag har hittat. Är det någon garanti för att det alltid kommer att vara så? Nej, absolut inte men ovan nämnda faktorer gör att möjligheterna att överprestera mot index, kontra risken ser mer aptitlig ut i några av de svenska investmentbolagen, än i de aktivt förvaltade fonderna. Därför utgör flera av dem grunden i min portfölj.
Nackdelen med investmentbolag är att de lider av maktsnedvridning, dvs att de är mer trögrörliga och har svårare att lämna ett bolag de har stort inflytande i, om det skulle börja gå åt skogen. Dessutom finns det marknader och sektorer det är svårt att få en bra exponering mot i investmentbolag och då kan det finnas all anledning att istället överväga en fond.
Hur tänker du kring aktivt/passivt förvaltade fonder?
Kommentarer
Skicka en kommentar