Att låna pengar till aktier
Som jag nämnde i ett tidigare inlägg har jag skaffat mig en möjlighet att låna pengar till aktieinvesteringar, via min nätmäklare Avanza. Eftersom jag i dagsläget ligger 50% likvid kan det låta lite konstigt att gå och fundera på belåning, så det känns rimligt att utveckla tanken lite här på bloggen. Då det finns en hel del aspekter att diskutera och förklara, delar jag upp inlägget i flera delar.
"Magin" som kallas hävstång
Till att börja med kan vi konstatera att belåning i grunden och använd med sunt förnuft, är en fantastisk mekanism. Den ökar möjligheten till hög avkastning, genom att öka hävstången. Detta är anledningen till att många av mina vänner menar att bostadsaffären varit deras livs bästa affär. Det är inte så konstigt, enligt lag behöver du bara gå in med 15% själv i en bostadsaffär, resten kan du låna. Många av mina vänner har lånat runt 75% av det belopp det betalat för sitt boende. På några år har bostaden ökat i värde med flera hundratusen kronor och de jublar. Ägnar man en tanke åt den bakomliggande matematiken, är det dock inte så konstigt att utväxlingen blir så stor.
Köper du en bostad för 4 miljoner kronor och lånar 75%, går du alltså in med en miljon själv. Resterande 3 miljoner lånar du av banken. När värdet på bostaden efter tre år ökat till 4,5 miljoner kronor har du gjort "en vinst" på 500 000 kronor. Jag sätter "en vinst" inom citattecken då den i många fall är högst teoretisk, eftersom man oftast inte säljer bostaden utan väljer att bo kvar, alternativt köper en annan bostad som haft en liknande prisutveckling. Självklart är det fantastiskt, hur många gånger i sitt liv tjänar man ihop 500k kr på några år? För de flesta människor tar det lång tid att arbeta ihop ett sånt kapital! Tittar du på ditt investerade belopp ser det ännu mer briljant ut: du har gått in med en miljon kronor och tjänat en halv till, dvs. 50% avkastning på tre år! FANTASTISKT! Att det är tack vare banken du kunnat äga bostaden från första början, och att vinsten i procent blivit så stor tack vare din relativt blygsamma andel eget kapital (EK), är det dock lätt att glömma bort. Så länge bostaden ökar i värde är det happy days.
Hävstång upp och ner
Problemet är när motsatsen inträffar. På den svenska bostadsmarknaden har vi varit förskonade från större prisnedgångar de senaste åren. Anledningarna till dess är flera; en låg ränta, en politisk struktur som uppmuntrar till lån, lågt utbud av attraktiva bostäder på en del orter etc. Om detta varar för evigt går inte att säga, men det är nog osannolikt. Skulle bostaden en dag börja gå ner i värde kommer du se samma "fantastiska" hävstång, fast åt andra hållet. Räkna med att det kommer kännas tufft.
Risk
Skillnaden mellan bostäder och aktier är att de senare tenderar vara betydligt mer volatila (gå upp och ner i värde). Risken är därmed högre, men det är även den potentiella avkastningen. På nästan vilken längre tidsperiod som helst har det varit mer lönsamt att äga aktier än bostäder (med några få undantag), men eftersom svängningarna är större och nedsidan oändlig (en bostads värde sjunker sällan till noll, men det kan en akties värde göra), finns all anledning att vara försiktig. För att komma fram till exakt vilken belåningsgrad man själv kan leva med, gäller det dock att fatta ett antal principbeslut.
Regler för belåning
Jag har gjort detta genom att sätta upp ett par mål:
- Min portfölj ska alltid bestå av minst 2/3 eget kapital.
- Jag ska klara av en nedgång på 50% från tidpunkten jag tar lånet, med hänsyn till ovan.
- Lånade pengar ska inte investeras på ett sätt som kan anses mer riskfyllt än portföljen i stort.
- Jag ska inte använda andra säkerheter än mina värdepappersdepåer för min kredit. Jag ska alltså inte belåna t.ex. min bostad för att kunna köpa fler aktier.
Detta gör att jag i praktiken kan låna 20% av portföljens värde, med andra aktier som säkerhet. Har jag t.ex. 100 000 kr eget kapital och lånar ytterligare 20 000 kr, klarar jag av en nedgång på 50% ((100 000 + 20 000 kr)/2 = 60 000 kr. Av 60 000 kr är 20 000 kr lånade -> 1/3 -> EK = 2/3 eller 40 000 kr).
Vad du än gör, undvik ett margin call!!
Min bank låter mig belåna en betydligt större del av portföljen än vad mina egna regler ger utrymme för, men det känner jag mig inte bekväm med. Belåning är som ovan nämnt en fantastisk möjlighet att öka sin avkastning mha hävstång, men hävstången är alltså lika kraftfull åt andra hållet. Min slutsats är att jag hellre tar ner risken något och i gengäld accepterar en lägre potentiell avkastning. Med ovanstående regler hindrar jag alltså förhoppningsvis mig själv från att hamna i en situation där jag tvingas börja sälja av aktier/tillföra kapital, bara för att värdet på depån går ner (ett s.k. margin call på utrikiska).
I nästa del kommer jag att gå in lite närmare på bakgrunden till mina regler ovan samt diskutera om/varför man överhuvudtaget ska låna pengar för att köpa aktier.
Hur ser du på belåning av portföljen?
Friskrivning: Belåning ökar din risk. Inget av innehållet på denna blogg ska ses som rekommendationer. Värdepapper kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.
"Magin" som kallas hävstång
Till att börja med kan vi konstatera att belåning i grunden och använd med sunt förnuft, är en fantastisk mekanism. Den ökar möjligheten till hög avkastning, genom att öka hävstången. Detta är anledningen till att många av mina vänner menar att bostadsaffären varit deras livs bästa affär. Det är inte så konstigt, enligt lag behöver du bara gå in med 15% själv i en bostadsaffär, resten kan du låna. Många av mina vänner har lånat runt 75% av det belopp det betalat för sitt boende. På några år har bostaden ökat i värde med flera hundratusen kronor och de jublar. Ägnar man en tanke åt den bakomliggande matematiken, är det dock inte så konstigt att utväxlingen blir så stor.
Köper du en bostad för 4 miljoner kronor och lånar 75%, går du alltså in med en miljon själv. Resterande 3 miljoner lånar du av banken. När värdet på bostaden efter tre år ökat till 4,5 miljoner kronor har du gjort "en vinst" på 500 000 kronor. Jag sätter "en vinst" inom citattecken då den i många fall är högst teoretisk, eftersom man oftast inte säljer bostaden utan väljer att bo kvar, alternativt köper en annan bostad som haft en liknande prisutveckling. Självklart är det fantastiskt, hur många gånger i sitt liv tjänar man ihop 500k kr på några år? För de flesta människor tar det lång tid att arbeta ihop ett sånt kapital! Tittar du på ditt investerade belopp ser det ännu mer briljant ut: du har gått in med en miljon kronor och tjänat en halv till, dvs. 50% avkastning på tre år! FANTASTISKT! Att det är tack vare banken du kunnat äga bostaden från första början, och att vinsten i procent blivit så stor tack vare din relativt blygsamma andel eget kapital (EK), är det dock lätt att glömma bort. Så länge bostaden ökar i värde är det happy days.
Hävstång upp och ner
Problemet är när motsatsen inträffar. På den svenska bostadsmarknaden har vi varit förskonade från större prisnedgångar de senaste åren. Anledningarna till dess är flera; en låg ränta, en politisk struktur som uppmuntrar till lån, lågt utbud av attraktiva bostäder på en del orter etc. Om detta varar för evigt går inte att säga, men det är nog osannolikt. Skulle bostaden en dag börja gå ner i värde kommer du se samma "fantastiska" hävstång, fast åt andra hållet. Räkna med att det kommer kännas tufft.
Risk
Skillnaden mellan bostäder och aktier är att de senare tenderar vara betydligt mer volatila (gå upp och ner i värde). Risken är därmed högre, men det är även den potentiella avkastningen. På nästan vilken längre tidsperiod som helst har det varit mer lönsamt att äga aktier än bostäder (med några få undantag), men eftersom svängningarna är större och nedsidan oändlig (en bostads värde sjunker sällan till noll, men det kan en akties värde göra), finns all anledning att vara försiktig. För att komma fram till exakt vilken belåningsgrad man själv kan leva med, gäller det dock att fatta ett antal principbeslut.
Regler för belåning
Jag har gjort detta genom att sätta upp ett par mål:
- Min portfölj ska alltid bestå av minst 2/3 eget kapital.
- Jag ska klara av en nedgång på 50% från tidpunkten jag tar lånet, med hänsyn till ovan.
- Lånade pengar ska inte investeras på ett sätt som kan anses mer riskfyllt än portföljen i stort.
- Jag ska inte använda andra säkerheter än mina värdepappersdepåer för min kredit. Jag ska alltså inte belåna t.ex. min bostad för att kunna köpa fler aktier.
Detta gör att jag i praktiken kan låna 20% av portföljens värde, med andra aktier som säkerhet. Har jag t.ex. 100 000 kr eget kapital och lånar ytterligare 20 000 kr, klarar jag av en nedgång på 50% ((100 000 + 20 000 kr)/2 = 60 000 kr. Av 60 000 kr är 20 000 kr lånade -> 1/3 -> EK = 2/3 eller 40 000 kr).
Vad du än gör, undvik ett margin call!!
Min bank låter mig belåna en betydligt större del av portföljen än vad mina egna regler ger utrymme för, men det känner jag mig inte bekväm med. Belåning är som ovan nämnt en fantastisk möjlighet att öka sin avkastning mha hävstång, men hävstången är alltså lika kraftfull åt andra hållet. Min slutsats är att jag hellre tar ner risken något och i gengäld accepterar en lägre potentiell avkastning. Med ovanstående regler hindrar jag alltså förhoppningsvis mig själv från att hamna i en situation där jag tvingas börja sälja av aktier/tillföra kapital, bara för att värdet på depån går ner (ett s.k. margin call på utrikiska).
I nästa del kommer jag att gå in lite närmare på bakgrunden till mina regler ovan samt diskutera om/varför man överhuvudtaget ska låna pengar för att köpa aktier.
Hur ser du på belåning av portföljen?
Friskrivning: Belåning ökar din risk. Inget av innehållet på denna blogg ska ses som rekommendationer. Värdepapper kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.
Kommentarer
Skicka en kommentar